← 5 | ← Romans | 7 →

Chapter 6

Dead to Sin, Alive to God

1

What then shall we say? Shall we continue in sin so that grace may increase?

Τί οὖν ἐροῦμεν ἐπιμένωμεν τῇ ἁμαρτίᾳ ἵνα ἡ χάρις πλεονάσῃ Ti oun eroumen epimenōmen tē hamartia hina hē charis pleonasē — NA/TR · 1

2

vvv Certainly not! How {can we} who died to sin live in it any longer?

μὴ γένοιτο πῶς οἵτινες ἀπεθάνομεν τῇ ἁμαρτίᾳ ζήσομεν ἐν αὐτῇ ἔτι mē genoito pōs hoitines apethanomen tē hamartia zēsomen en autē eti — NA/TR · 2

3

Or aren’t you aware that all of us who were baptized into Christ Jesus were baptized into His death?

ἢ ἀγνοεῖτε ὅτι ὅσοι ἐβαπτίσθημεν εἰς Χριστὸν Ἰησοῦν ἐβαπτίσθημεν εἰς αὐτοῦ τὸν θάνατον ē agnoeite hoti hosoi ebaptisthēmen eis Christon Iēsoun ebaptisthēmen eis autou ton thanaton — NA/TR · 3

4

vvv We were therefore buried with Him through baptism into death, in order that, just as Christ was raised from [the] dead through the glory of the Father, we too may walk in newness of life.

οὖν συνετάφημεν αὐτῷ διὰ τοῦ βαπτίσματος εἰς τὸν θάνατον ἵνα ὥσπερ Χριστὸς ἠγέρθη ἐκ νεκρῶν διὰ τῆς δόξης τοῦ Πατρός οὕτως ἡμεῖς καὶ περιπατήσωμεν ἐν καινότητι ζωῆς oun synetaphēmen autō dia tou baptismatos eis ton thanaton hina hōsper Christos ēgerthē ek nekrōn dia tēs doxēs tou Patros houtōs hēmeis kai peripatēsōmen en kainotēti zōēs — NA/TR · 4

5

For if we have been united with Him like this… in His death, vvv vvv we will certainly also be [united with Him] vvv in His resurrection.

γὰρ Εἰ γεγόναμεν σύμφυτοι ὁμοιώματι τοῦ τῷ αὐτοῦ θανάτου ἀλλὰ καὶ ἐσόμεθα τῆς ἀναστάσεως gar Ei gegonamen symphytoi homoiōmati tou tō autou thanatou alla kai esometha tēs anastaseōs — NA/TR · 5

6

We know that our old self was crucified with [Him] so that the body of sin might be rendered powerless, [that] we {should} no longer be slaves to sin.

γινώσκοντες τοῦτο ὅτι ἡμῶν παλαιὸς ὁ ἄνθρωπος συνεσταυρώθη ἵνα τὸ σῶμα τῆς ἁμαρτίας καταργηθῇ ἡμᾶς μηκέτι τοῦ δουλεύειν τῇ ἁμαρτίᾳ ginōskontes touto hoti hēmōn palaios ho anthrōpos synestaurōthē hina to sōma tēs hamartias katargēthē hēmas mēketi tou douleuein tē hamartia — NA/TR · 6

7

For [anyone who] has died has been freed from sin.

γὰρ ὁ ἀποθανὼν δεδικαίωται ἀπὸ τῆς ἁμαρτίας gar ho apothanōn dedikaiōtai apo tēs hamartias — NA/TR · 7

8

Now if we died with Christ, we believe that vvv we will also live with Him.

δὲ Εἰ ἀπεθάνομεν σὺν Χριστῷ πιστεύομεν ὅτι καὶ συζήσομεν αὐτῷ de Ei apethanomen syn Christō pisteuomen hoti kai syzēsomen autō — NA/TR · 8

9

[For] we know that [since] Christ was raised from [the] dead, He cannot die again…; death no longer has dominion over Him.

εἰδότες ὅτι Χριστὸς ἐγερθεὶς ἐκ νεκρῶν ἀποθνῄσκει οὐκέτι θάνατος οὐκέτι κυριεύει αὐτοῦ eidotes hoti Christos egertheis ek nekrōn apothnēskei ouketi thanatos ouketi kyrieuei autou — NA/TR · 9

10

  • [The death] He died, He died to sin once for all; but [the life] He lives, He lives to God.

γὰρ ὃ ἀπέθανεν ἀπέθανεν τῇ ἁμαρτίᾳ ἐφάπαξ δὲ ὃ ζῇ ζῇ τῷ Θεῷ gar ho apethanen apethanen tē hamartia ephapax de ho zē zē tō Theō — NA/TR · 10

11

So you too must count yourselves dead - to sin, but alive to God in Christ Jesus.

οὕτως ὑμεῖς καὶ λογίζεσθε ἑαυτοὺς εἶναι νεκροὺς μὲν τῇ ἁμαρτίᾳ δὲ ζῶντας τῷ Θεῷ ἐν Χριστῷ Ἰησοῦ houtōs hymeis kai logizesthe heautous einai nekrous men tē hamartia de zōntas tō Theō en Christō Iēsou — NA/TR · 11

12

Therefore vvv do not let sin reign… in your mortal body so that you obey its desires.

οὖν Μὴ βασιλευέτω ἡ ἁμαρτία ἐν ὑμῶν θνητῷ τῷ σώματι εἰς τὸ ὑπακούειν αὐτοῦ ταῖς ἐπιθυμίαις oun Mē basileuetō hē hamartia en hymōn thnētō tō sōmati eis to hypakouein autou tais epithymiais — NA/TR · 12

13

{Do} not present the parts of your [body] to sin as instruments of wickedness, but present yourselves to God as [those who have been] [brought] from death to life; and [present] the parts of your [body] to [Him] as instruments of righteousness.

μηδὲ παριστάνετε τὰ μέλη ὑμῶν τῇ ἁμαρτίᾳ ὅπλα ἀδικίας ἀλλὰ παραστήσατε ἑαυτοὺς τῷ Θεῷ ὡσεὶ ἐκ νεκρῶν ζῶντας καὶ τὰ μέλη τῷ ὑμῶν Θεῷ ὅπλα δικαιοσύνης mēde paristanete ta melē hymōn tē hamartia hopla adikias alla parastēsate heautous tō Theō hōsei ek nekrōn zōntas kai ta melē tō hymōn Theō hopla dikaiosynēs — NA/TR · 13

14

For sin vvv shall not be your master…, because you are not under law, but under grace.

γὰρ ἁμαρτία οὐ κυριεύσει ὑμῶν γάρ ἐστε οὐ ὑπὸ νόμον ἀλλὰ ὑπὸ χάριν gar hamartia ou kyrieusei hymōn gar este ou hypo nomon alla hypo charin — NA/TR · 14

The Wages of Sin

15

What then? Shall we sin because we are not under law, but under grace? vvv Certainly not!

Τί οὖν ἁμαρτήσωμεν ὅτι ἐσμὲν οὐκ ὑπὸ νόμον ἀλλὰ ὑπὸ χάριν μὴ γένοιτο Ti oun hamartēsōmen hoti esmen ouk hypo nomon alla hypo charin mē genoito — NA/TR · 15

16

vvv Do you not know that [when] you offer yourselves [as] obedient slaves, you are slaves to [the one] you obey, whether [you are slaves] to sin [leading] to death, or to obedience [leading] to righteousness?

οὐκ οἴδατε ὅτι ᾧ παριστάνετε ἑαυτοὺς εἰς ὑπακοήν δούλους ἐστε δοῦλοί ᾧ ὑπακούετε ἤτοι ἁμαρτίας εἰς θάνατον ἢ ὑπακοῆς εἰς δικαιοσύνην ouk oidate hoti hō paristanete heautous eis hypakoēn doulous este douloi hō hypakouete ētoi hamartias eis thanaton ē hypakoēs eis dikaiosynēn — NA/TR · 16

17

But thanks [be] to God that, though you once were slaves to sin, vvv you wholeheartedly obeyed… the form of teaching to which you were committed.

δὲ χάρις τῷ Θεῷ ὅτι ἦτε δοῦλοι τῆς ἁμαρτίας δὲ ὑπηκούσατε ἐκ καρδίας τύπον διδαχῆς εἰς ὃν παρεδόθητε de charis tō Theō hoti ēte douloi tēs hamartias de hypēkousate ek kardias typon didachēs eis hon paredothēte — NA/TR · 17

18

  • You have been set free from sin [and] have become slaves to righteousness.

δὲ ἐλευθερωθέντες ἀπὸ τῆς ἁμαρτίας ἐδουλώθητε τῇ δικαιοσύνῃ de eleutherōthentes apo tēs hamartias edoulōthēte tē dikaiosynē — NA/TR · 18

19

I am speaking in human terms because of the weakness of your flesh. Just as… you used to offer the parts of your [body] in slavery to impurity and to vvv escalating wickedness, so now offer vvv vvv [them] in slavery to righteousness leading to holiness.

λέγω Ἀνθρώπινον διὰ τὴν ἀσθένειαν τῆς ὑμῶν σαρκὸς ὥσπερ γὰρ παρεστήσατε τὰ μέλη ὑμῶν δοῦλα τῇ ἀκαθαρσίᾳ καὶ τῇ ἀνομίᾳ εἰς τὴν ἀνομίαν οὕτως νῦν παραστήσατε ὑμῶν τὰ μέλη δοῦλα τῇ δικαιοσύνῃ εἰς ἁγιασμόν legō Anthrōpinon dia tēn astheneian tēs hymōn sarkos hōsper gar parestēsate ta melē hymōn doula tē akatharsia kai tē anomia eis tēn anomian houtōs nyn parastēsate hymōn ta melē doula tē dikaiosynē eis hagiasmon — NA/TR · 19

20

For when you were slaves to sin, you were free of obligation to righteousness.

γὰρ Ὅτε ἦτε δοῦλοι τῆς ἁμαρτίας ἦτε ἐλεύθεροι τῇ δικαιοσύνῃ gar Hote ēte douloi tēs hamartias ēte eleutheroi tē dikaiosynē — NA/TR · 20

21

  • What fruit did you reap at that time from the [things] of which vvv you are now ashamed? The outcome of those things [is] death.

οὖν τίνα καρπὸν εἴχετε τότε ἐφ’ οἷς νῦν ἐπαισχύνεσθε γὰρ τὸ τέλος ἐκείνων θάνατος oun tina karpon eichete tote eph’ hois nyn epaischynesthe gar to telos ekeinōn thanatos — NA/TR · 21

22

But now [that] you have been set free from sin and have become slaves to God, the fruit you reap… [leads to] holiness, and the outcome [is] eternal life.

δέ νυνὶ ἐλευθερωθέντες ἀπὸ τῆς ἁμαρτίας δὲ δουλωθέντες τῷ Θεῷ τὸν καρπὸν ἔχετε ὑμῶν εἰς ἁγιασμόν δὲ τὸ τέλος αἰώνιον ζωὴν de nyni eleutherōthentes apo tēs hamartias de doulōthentes tō Theō ton karpon echete hymōn eis hagiasmon de to telos aiōnion zōēn — NA/TR · 22

23

For the wages of sin [is] death, but the gift of God [is] eternal life in Christ Jesus our Lord.

γὰρ τὰ ὀψώνια τῆς ἁμαρτίας θάνατος δὲ τὸ χάρισμα τοῦ Θεοῦ αἰώνιος ζωὴ ἐν Χριστῷ Ἰησοῦ ἡμῶν τῷ Κυρίῳ gar ta opsōnia tēs hamartias thanatos de to charisma tou Theou aiōnios zōē en Christō Iēsou hēmōn tō Kyriō — NA/TR · 23


← Chapter 5 | Romans | Chapter 7 →